Å gubevars för dumt fôlk! Att en annan, sôm ingen lärdom har, int allti ä sôm en ska, d'ä inga unner, men når di, sôm ska va för mer, int ä klar i bokstaveringskônsta en gang, d'ä lett. Te äxämpel dä va en söndasmôra, sôm ja geck å spanklér på landsvägen. Da kommer dä en harrkär gånass mä glasyger för yga, å smal å vesen va'n, tocken sôm tocker ä. "Gudagen, min goda man", sa'n. "Vet han, vart ja ska gå för te prästgårn", töckte'n. "Håja, nock vet ja dä", sa ja. "D'ä inga kônst te komm dit. Når han ha gått ett litt stöck länger, kommer han te en väg te vänster, men den sk'n int gå, utta bar fortsätt, tess han kommer te näst vägskel, där dä tar å te höger, där ska'n gå."
"Mä se", sa harrkärsillänne å såg fundersam ut, änna sôm dä int skull var klar grejer. "Mä se, inte te vänster, men te höger. Nå vidare da."
"Jo, når'n da ha gått ett stöck te, så kommer'n te e å, å i åa ä e ö." "Vasa", sa'n. "Å i åa ä e ö", sa ja. "Men va i all ti ä dä ni säjer, a, o?" sa'n.
"D'ä e å, vett ja", skrek ja, för ja ble rasen, "å i åa ä e ö, hörer han lite, d'ä e å, å i åa ä e ö." "A, o, ö", sa'n, å dämme geck'en. Jo, den va nôe te dum den.

15-åringen var ett enda stort leende hela dagen igår...Wrooom wrooom

Nu ska jag träna lite med Bentley på vår nyklippta gräsmatta.

Våran åkgräsklippare har gett upp så idag har jag hunnit få massor med motion tack vare den.

Det tar hårt på en lathund att klippa typ en fotbollsplan manuellt när man är van att åka på klipparen.

Har jag tur blir jag av med nåt hekto. Hehehe..

På bilden Robins MT5:a. (tror jag den heter)