Några tunga sorgliga dagar har passerat. Vi försöker att förstå det ofattbara som har hänt.......två unga pojkar omkomna i en tragisk bilolycka. Den ene pojken är okänd för mig men den andre pojken var min kusin.

En ofattbar tragedi som ligger tung i bröstet. Den ständiga frågan är varför....varför varför ska unga människor behöva dö? När det finns gamla plågade kroppar som inte vill något hellre än att få somna ifrån sitt lidande.

Pojkarna va bara 17 och 18 år.

Tankarna snurrar och jag tänker på hur man i hela friden klarar av att överleva ett sådant här besked. HUR kan pojkarnas föräldrar ens orka andas en endaste minut till. Hur ska dom klara av det här.....det är obegripligt och helt ofattbart.

Det finns inte ord för den sorg jag känner .......gråter för Jens ,gråter för moster och för Jens pappa,gråter för flickvännen och för alla vänner som hade Jens i närheten varje dag.

Gråter så hjärtat brister när jag läser på Jens profilsida på facebook. Alla fina hälsningar som hans vänner lämnat till honom. En sådan omtyckt och fin kille....saknad av alla. Åhhhhh VARFÖR!!!!!!

Ikväll blir det en minnesstund för pojkarna i Malung.....Motorklubben och vännerna har ordnat med detta.  Kan ni tänka er va fint.........de ska tända en brasa och massa ljus....å skicka upp värme ballonger.........hela himlen kommer att lysa för Jens och hans vän i kväll.

Vi kommer att delta i ceremonin hemifrån. Vi tänder ljus och lyktor och försöker förstå att Jens är borta......för alltid.....det är en väldigt lång tid.

Var rädda om varandra....livet kan förändras på ett ögonblick.

 

Margona

8 december 2010 09:45

Skickar en stor kram till dig vet att det inte är till någon tröst men du ska veta att jag tänker på dig :( Kramar Från Margona

 

Madelene

8 december 2010 10:04

Jaha, det här skulle jag ju inte ha läst när jag satt på jobbet...måste nog gå å snyta mig, lääänge! =( Orkar inte ens tänka på hur man överlever en sån sak! Du vet vart jag finns om du vill! KRAM

http://maddy81.blogg.se

 

Maria&Cash

8 december 2010 10:31

Sånna här händelser är ofattbara, jag beklagar sorgen. Sänder över en tröstande kram till dig och din familj. Kram!

http://www.marycash.wordpress.com

 

Cavvetjejernas matte

8 december 2010 10:31

Tänker på dig min vän och skickar en stor varm kram!
/Ulla

 

Helena, Vilja & Lystra

8 december 2010 11:59

Ofattbart!! Saknar ord. Varma kramar

http://holmstorp.bloggagratis.se

 

Sofie

8 december 2010 16:29

Jag beklagar sorgen. Det är så mycket som händer i livet som är orättvist och ofta drabbas en del familjer hårdare än andra...
Vetskapen om att sakna någon för alltid är oerhört tungt men man får inte glömma att ni hade den stora glädjen att känna Jens i 17/18 år.
KRAMAR

http://aussiemonster.se

 

Maria & Love

11 december 2010 11:03

Fy fa....! Livet är inte rättvist! Ta hand om er ordentligt i denna stora sorg.

 

Marie L

22 december 2010 00:37

Jag beklagar sorgen men vill ändå önska er en god Jul med många kramar

http://www.123minsida/Minos

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag träffades jag och Lena för att ge hundarna ännu ett spår. Denna gång hade vi handskar på då vi la ut varandras spårapporter! Kan ju hända att spårläggaren på tävling använder handskar å då blir det kanske inte lika mycket vittring g på pinnen...

I jordens busväder var det dags att debutera i spåret. Snö och regn om vartannat!Humle släpptes ut på spåret och spårade jättefint....ända fram till slutpinnen å då var våran chans förbi. Minst en pinne plus den sista måste hittas om man ska bli godk...

Till slut kom även vänninans nya stjärna till sitt hem i Nås. Dundra,en landseer som är fyra veckor yngre än Humle. En riktig supernalle <3   Vi är många å på vår brukshundklubb som har valp nu nu så vi ska försöka att träffas med våra valpar ...

Efter evighetslång väntan blev det då äntligen dags att åka till Norge och Kennel Skogsjenta för att hämta hem en till kamrat! 10 Juli åkte jag och Maria till Anne Chatrine för att hämta varsin valp. Med oss hem fick vi Humle och Rolex ,två bröder...

Ja hur svårt kan det vara att lyda ett enkelt råd som att "Nu får du ta det lite lugnt ett tag"?? Svårare än nån kan tro när man hela tiden känner alla "måsten! Men kan undra för vem skull man håller på att stressa ihjäl sig. Jag själv tex....har...