♣hundar och ungar och lite till♣

Alla inlägg den 24 oktober 2012

Av Camilla - 24 oktober 2012 14:54

Ja det kan man lungt säga att det blivit här!! Från noll till 200.

Jag har ju gått arbetslös ganska länge nu å letat och letat efter ett passande jobb. Inte helt lätt med tanke på att jag har fibromyalgi med allt vad det innebär. Har provat på några jobb ,vilka slutade med att jag grät när jag gick därifrån. Snacka om att känna sig helt misslyckad!!  Skulle min arbetskarriär vara över nu? Gå hemma och bara känna sig som världens latmask? Nej fy så deprimerande.

Efter mina 23 år i vården så har jag ju känt iaf att mitt "kall" är att vårda i någon form.....att kunna hjälpa någon eller bara finnas där som en trygg människa till någon som behöver en.

Kollade lite på Personlig assistent med där stog det oftast i annonserna att man skulle vara frisk och stresstålig......nä...inget för mig då jag varken är det ena eller andra. Haha =)

Har tjatat om min situation på FB....att jag så gärna skulle vilja ha ett jobb och då var det en vän som föreslog att jag skulle ställa mig på vikarielistan inom barnomsorgen!?

Men? Det kan jag väl inte? Ingen utbildning förutom tre egna barn då =)

Nåja...sagt och gjort...jag gjorde som hon föreslagit och det tog inte lång stund innan det började ringa! Åh hjälp!! VAD hade jag nu gett mig in på?

Första passet skulle vara på ett dagis i min barndomsby. Tiden 8- 17.30

"Ok....vi kör,har jag nu bönat och bett om att få jobba så då jäklar ska jag göra det oxå....jag kommer väl att gråta av utmattning redan efter första skiftet men  men" Tankarna snurrade åt alla håll .

Jag åkte iaf och jobbade mitt första långpass...och dagen efter ,mitt andra och sedan mitt tredje!!

Mitt huvud var som en luftballong ,sprängfyllt med alla barns namn och all info osv osv......MEN....ALDRIG i min vildaste fantasi kunde jag tro att det skulle vara så otroligt tillfredsställande att jobba inom barnomsorgen!? Jag kan lungt säga att jag föll som en fura redan dag nr 1. Jag går som i ett lyckorus somtidig som jag är helt slut efter en arbetsdag...men jag älskar det....helt och fullt!

Att få känna sig behövd av barnen och att dem på en gång kände förtroende för mig som helt ny.....att få träffa vuxna och få slänga käft med dem samtidig som man gör nytta. Åhhh  jag finner inte ord!!

Vilket underbart mottagande på en ny arbetsplats....jag är rörd!

Att jag sen har fått massor av dagar att jobba gör inte saken sämre :)

Men det mest fantastiska av allt är nog ändå,att trots att jag jobbat så intensivt så år jag inte ett dugg sämre i min värk. Visst jag är helt slut på kvällen.men inte värre än att jag redan då längtar till nästa arbetspass på dagis.

Jag känner mig så bubblande sprudlande glad!!!


Kramar till er alla från en sprallig dagisvikarie   


Det här är jag!

Omröstning

Du som besöker min blogg...har du hund?
 Ja
 Nej
 Har haft
 Tänker skaffa

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök efter gamla inlägg

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

SUGARWIND´S

RSS

Mina besökare idag


Skapa flashcards