En sådan trevlig eftermiddag det blev här idag.

Sofie och Johan med Gizmos kullbror Milo var hit på en date. Med var såklart Milos andra "bror" oxå,Tristan.

Vi har ju bara träffats i cybervärlden så det var riktigt skoj att få ses IRL :)

Oj va skoj dom hade grabbarna.....men tre var en för mycket tyckte Gizmo och Tristan som spände sig lite mot varandra. Söte Tristan fick därför snällt sitta med husse medans småglinen rusade av sig en massa energi -

Kul att höra Sofie berätta vad han har för personlighet Milo,överlag så verkar dom allt ganska så lika och bägge hade en väldig försmak för öron ;)

Gizmo blev plötslig väldigt stor i jämförelse med Milo och maken undrade förskräckt om Giz var väldigt fet......hrmpff sa matte som konstaterade att det är minsann benstommen och inget annat som är kraftigt på hunden.

Bilder fick jag order om att ta så här kommer att kollage på olika stilar och positioner =)

Vem är vem?  

Vem är galnast?  

Vem är snyggast?  

Vem har vassaste tänderna?  

En trio Aussiesar     

Vem är starkast?     

Sötaste fläckarna   

Tusen tack Sofie och familj för att ni tog er tid att titta in :) Nu kan ni vägen hit så ni stannar väl till på nästa resa med :)

Nu ska jag inta soffan....Gizmo ligger helt utslagen efter drabbningen med lillebror. Få se om han orkar vakna tills kvälls kissningen =)

I går var Malungs kyrka fylld till sista bänk. Till och med överfylld då extra stolar fick sättas in. Att se alla dessa människor samlade för att ta ett sista farväl av Jens var så rörande.

Blommorna ,sången och alla vännerr och släktingar. Hjärtat brast många gånger om.

En tjej,nära vän med Jens,som också var gudfar till hennes lilla dotter,sjöng en sådan vacker sång.....alla änglar måste ha gråtit......starkt gjort att hon klarade av det!

Vi fick också höra en låt som Jens och hans olycksbroder Henrik spelat in. Guitar boogie kallade dom den. Jag trodde att hjärtat skulle stanna.....en underbar låt och man bara väntade på att få se Jens och Henrik med gitarrerna. Milde himmel!! Prästen talade så fint om Jens och avslutade med orden "Om alla vore som Jens,så skulle världen vara så mycket bättre" .........*snyftar*

Kan skriva hur mycket som helst om detta vackra avsked men det får räcka såhär.

Sorgen kommer att ligga som en tung skugga över släkten denna jul men vi får ändå försöka att se framåt dag för dag.

Jens finns för alltid i våra minnen och hjärtan   

Avslutar med att önska er en God Jul. Detta är enda julkortet som jag skickar i år......kram till er alla!

Några tunga sorgliga dagar har passerat. Vi försöker att förstå det ofattbara som har hänt.......två unga pojkar omkomna i en tragisk bilolycka. Den ene pojken är okänd för mig men den andre pojken var min kusin.

En ofattbar tragedi som ligger tung i bröstet. Den ständiga frågan är varför....varför varför ska unga människor behöva dö? När det finns gamla plågade kroppar som inte vill något hellre än att få somna ifrån sitt lidande.

Pojkarna va bara 17 och 18 år.

Tankarna snurrar och jag tänker på hur man i hela friden klarar av att överleva ett sådant här besked. HUR kan pojkarnas föräldrar ens orka andas en endaste minut till. Hur ska dom klara av det här.....det är obegripligt och helt ofattbart.

Det finns inte ord för den sorg jag känner .......gråter för Jens ,gråter för moster och för Jens pappa,gråter för flickvännen och för alla vänner som hade Jens i närheten varje dag.

Gråter så hjärtat brister när jag läser på Jens profilsida på facebook. Alla fina hälsningar som hans vänner lämnat till honom. En sådan omtyckt och fin kille....saknad av alla. Åhhhhh VARFÖR!!!!!!

Ikväll blir det en minnesstund för pojkarna i Malung.....Motorklubben och vännerna har ordnat med detta.  Kan ni tänka er va fint.........de ska tända en brasa och massa ljus....å skicka upp värme ballonger.........hela himlen kommer att lysa för Jens och hans vän i kväll.

Vi kommer att delta i ceremonin hemifrån. Vi tänder ljus och lyktor och försöker förstå att Jens är borta......för alltid.....det är en väldigt lång tid.

Var rädda om varandra....livet kan förändras på ett ögonblick.

Ty fusan! -23 är i det kallaste laget. Klarar inte av att vara ute i den isande kylan. Känns som ansiktet ska ramla av. Gizmo stackarn han fryser nåt hemskt om tassarna så det bli bara korta stunder ute.

För att han inte ska bli alltför understimulerad så kör vi lite olika former av träning inne. Leta till exempel....det är nog det roligaste Gizmo vet. Att leta efter saker och människor. Jättekul att han är så villig :)

Idag körde vi "gömma boll". Lägg märke till "den stolta svansen" =)

För någon vecka sedan så fångade han en pytteliten mus i snön. Vi var ute på åkern å rätt som det var så lade han sig helt stilla med tassarna rakt framåt. Han kollade på mig flera gånger å sen kollade han på sin tass som var halvt täckt av snö. Tyckte det var lite märkligt beteende men jag fattade till slut att det var nånting där.

När jag frågade honom vad han hade där så flyttade han på tassen å där satt en  förskräckt liten  mus!

Den kilade snabbt iväg när Giz tog bort sin tass å Giz bara låg kvar och tittade på mus stackarn när den snabbt som ögat försvann i snön.

Han såg ganska så söt ut där han låg och kollade på sitt "byte" å han gjorde ingen som helst ansats till att anfalla musen heller. Gullvovve!