..kur i fem dagar. Det blev resultatet av Filips läkar besök idag.

Lille slarver hade en rejäl öroninflammation som desutom värkt hål under natten.

Iaaahhh, det ilar i mig när jag tänker på det. Inte undra på att han haft ont.

Filip var jätteduktig vid doktorn fast vi fick vänta i nästan en timme. Detta trots att vi hade en bokad tid. Jaja, sånt man för räkna med i sjukvården men inte så lätt att svara på ett förtvivlat "meeeen när är det vår tur,mamma. Det gör så ooont!

Nu har han iaf tagit sin medicin +alvedon så han är något piggare. Skööönt.

Nu hålls tummarna för att han får sova gott i natt. Lille gubben min!

Sambon har varit däckad ända sen i fredags. Över fyrtio graders feber och hostar så att fönsterrutorna skallrar.

I går kväll fick Filip en djävulsk öronvärk, (har ju vart förkyld i 2v) så vi ska till doktorn på eftermiddagen.

Eddie har fått allergiska besvär(pollen) och måste ta ögondroppar.

Själv har jag feberfrossat i natt och känner mig helt slut. Är väl min tur att få sambons sjuka tänker jag.

Robin mår än så länge bra. Kanske för att han inte är hemma så mycket nuförtiden ;-)

Nu ska jag ta ett par alvedon så jag orkar åka till frissan. Borde väl pigga upp lite med en färgskvätt i huvet ;-)

Å gubevars för dumt fôlk! Att en annan, sôm ingen lärdom har, int allti ä sôm en ska, d'ä inga unner, men når di, sôm ska va för mer, int ä klar i bokstaveringskônsta en gang, d'ä lett. Te äxämpel dä va en söndasmôra, sôm ja geck å spanklér på landsvägen. Da kommer dä en harrkär gånass mä glasyger för yga, å smal å vesen va'n, tocken sôm tocker ä. "Gudagen, min goda man", sa'n. "Vet han, vart ja ska gå för te prästgårn", töckte'n. "Håja, nock vet ja dä", sa ja. "D'ä inga kônst te komm dit. Når han ha gått ett litt stöck länger, kommer han te en väg te vänster, men den sk'n int gå, utta bar fortsätt, tess han kommer te näst vägskel, där dä tar å te höger, där ska'n gå."
"Mä se", sa harrkärsillänne å såg fundersam ut, änna sôm dä int skull var klar grejer. "Mä se, inte te vänster, men te höger. Nå vidare da."
"Jo, når'n da ha gått ett stöck te, så kommer'n te e å, å i åa ä e ö." "Vasa", sa'n. "Å i åa ä e ö", sa ja. "Men va i all ti ä dä ni säjer, a, o?" sa'n.
"D'ä e å, vett ja", skrek ja, för ja ble rasen, "å i åa ä e ö, hörer han lite, d'ä e å, å i åa ä e ö." "A, o, ö", sa'n, å dämme geck'en. Jo, den va nôe te dum den.