I morse gick färden till Borlänge för ännu en start i Appell spår. Spöregn och ynka 4 grader....

Väl på plats drog jag startnummer 1 =) Ut till spåret och där möttes jag av mitt spår...som var ett skogsspår! Hjälp...vi har spårat väldigt lite i skogen. Äh lita på hunden hörde jag inne i huvudet...nu kör vi.

Påsläppet blev lite struligt men han jobbade upp sig jättebra så alla apporter med in!! Vi var för övrigt ensamma om att finna alla pinnar (av 6 ekipage)

Betyg där blev således 9- 8,5

Budföringen gick åt pipan däremot,precis när jag gav kommandot march,så kollade han på domargruppen som stog nästan på mig så han sprang såklart i full fart dit. Kallade in och gjorde omskick ja då rusade han efter en fågel åt andra hållet! Tredje gången sprag han fint till mottagaren,ställde sig brevid och återvände fint till mig på hans kommando.

Betyg 0

Sen kom den fasansfulla platsen.....som vi jobbat så hårt med. Ska jag köra eller inte?? Äh vi kör...å vilken TUR att jag gjorde det.

Alla ni som jobbat med pip och oro förstår till 100 % hur det kändes när jag stog därute,30 meter bort och hunden ligger tryggt och stilla med hakan i backen HELT TYST!!!!!

Åhhh jag kunde ha gråtit av lycka!!

Betyget där blev 9-9 då han var lite för snabb ner och lade sig innan mitt kommando.

Resten av lydnaden var i segaste laget men jag är djupt imponerad av att Gizmo utförde alla moment för planen var ett enda stort lerhål!!! Klafs klafs..ett rent under att ingen halkade omkull.

Vi hade iaf domarnas fulla sympatier och dom drog nog inte så hårt på dåliga sättanden som dem skulle ha gjort på en torr och fin plan :)

Fritt följ 6-6,5

Framförgående 8-8

Läggande 6,5-6,5

Inkallande 9-9

Apportering 6-6,5

Hopp 9-10

Summa blev 241,25  och därmed uppflytt och en andra placering!!

Vi var två som lyckades bli upplyttade i dagens tävling. Hurra!!!

Nu får vi börja träna lungt och långsamt inför lägreklass =)

Ljuset återvänder tack och lov! Det är väl underbart när dagarna bara blir längre och längre!

Med våren och sommaren kommer ju även detsom det flesta väntat ivrigt på......TÄVLINGAR!

Wihoo......=)

Vi jobbar på att satsa på en ny appell i Maj och att den här gången bli upplyttade.  Prblemet är ju den jämrans platsen OCH Gizmos pip.

Plan ett inför säsongen är att jobba ganska mycket med passivitet.......något som ja har alldeles för lätt att glömma att träna på.

Så fort att det inte händer nåt så ska det pipas....och händer det nåt för häftigt jag då piper han för det. Ingen lätt balans det där.

Platsen då....ja hur GÖR man?? Kom gärna med tips och tricks. Nu har han inte tränat på att ligga brevid någon under hela vintern ,vi har bara tränat själva, nu med hakan i backen.

Tänker iaf gå långsamt fram med detta och inte rusa ut och göra en plats ,5 min på 30 meters avstånd på första träningen :)

Tålamod!!

För ett par veckor sedan var vi med om något riktigt skoj. Gizmo har varit på fotografering.

Han kommer att vara med i ett reklamblad för Kupolen tillsammans med en "fake"familj.

Alla var vi djupt imponerade av hans lugn i studion samt att han samarbetade så bra med helt främmande människor

Lite frid har jag fått i mitt valpsinne med. Hör och häpna.....jaja...en valp blir det...framöver dock inte just nu.

Maken har överraskat med en utlandsresa!! Så till hösten far familjen till Rhodos!!! Underbart härligt ska det bli. Värme ,sol och ljumma bad OCH total avkoppling.

Så av den enkla anledningen har jag valt att lägga min valpbegäran på hyllan ett tag =)

En annan glädjande nyhet är att jag fått praktikplats på Bäsna handelsträdgård!! 

Tyvärr är det samma usla lön som stämplingen MEN......en sådan fantastisk arbetsplats. Jag kommer att få det helt underbart där. " Du är här för att du ska må bra. Du ska må bra när du åker härifrån" sa "chefen". Han kommer till och med att ordna så att jag får ha Gizmo med mig i trädgården. Är det inte alldeles underbart?? Jag ser verkligen fram emot att få börja. Start datum blir den 10 April,dagen innan min 40-års dag. Så då får jag väl bjuda arbetskamraterna på tårta redan andra dagen på praktiken :)

Det var allt för denna gång! Ha det så gott!

På vår första lydnads tävling så inträffade det som man absolut inte vill ska hända. Gizmo blev attackerad av en Cane Corso hane på platsliggningen!!

Skräcken och raseriet jag kände då minns jag som  igår....så förbannat oansvarit av ägare till corson....han VISSTE ju att hans hund inte var att lite på,vilket hans fru så snällt upplyst mig om innan tävlingen. " *****är helt galen idag" sa hon. Varför ens köra en platsliggning då????

Nåja ,resultatet av detta visade sig inte förrens någon tävling senare (vi fick lägga om och fick dessutom ett första pris ;) då han började ljuda på platsen.....ljuda och se ordentligt illa till mods ut.  På vår appeldebut i våras så låg han ca tio sekunder sedan gick han till domaren och lade sig hos honom....på lagomt avstånd från de andra vovvarna.

Nu i vinter har vi haft ett break och bara tränat utan störning i form av andra hundar och jag har börjat lära in "hakan i backen" Lungt och fint och långsamt har det börja bli bättre.

Häromkvällen tog jag tillfället i akt att träna på Tempos kundparkering.

När vi höll på att köra fot och vändningar kom en ,för mig okänd man och en bordercollie och tittade på oss. BC verkade inte särskilt vänlig ,skällde å hoppade mot oss och mannen ropade till mig

"Jag ska gå in och handla lite,jag binder honom här så du vet....gå inte nära honom!"

Nej varför i himelens namn skulle jag gå fram till en okänd och till synes otrevlig hund?? =)

Nåja...jag och Gizmo fortsatte vårt spatserande å BCn stog utanför affären och skällde.

Gizmo blev lite störd först å började ljuda men lugnade sig ganska fort. (hurra)

Efter en stund så lade jag honom,hakan i backen och gick ifrån en bit ..en liten stund......Gizmo var helt tyst!! Lycka!! Tillbaka till Giz...belöna lugnt å fint och så ut igen. Fortfarande hakan i backen och HELT tyst....trots att BC stod och skällde!!!

Jippie....alltså....ja ni som har problem med ljudande hundar vet ju vilket framsteg detta var,även om det inte rörde sig om nån lång stund. Det är de små framstegen som känns....åhhhh så härligt.

Fulla av glädje och stolthet avslutade vi och traskade nöjda hemåt!

Idag har vi haft en riktig utedag i solen  

Här bakom ligger en slagen hjälte ;)

Oj va bloggen har hängt löst ett tag,har tom funderat på att lägga ner den. Nåja den får hänga med ett tag till då....fick en order om "skärpning med bloggen" idag. =) . Jag lyder.

Allt går sin gilla gång är och jag längtar innerligt till våren och värmen. Vintern är inte min årstid direkt. Tur att vi går på rätt väg.

Den här sommaren känner jag att jag vill starta i Agility med Gizmo plus klara uppflytt till lägre och ett första pris i klass två. Vi har ju en del att jobba med när han gärna ljudar vid störning i form av andra hundar. Vi kämpar på och tänker inte ha bråttom ut på tävlingsbanan.

Annars då....jaaa det kommer väl inte som nån överraskning direkt,att jag har en brinnande längtan efter en till hund. En brinnande flammande längtan.....åhhhhh vad jag vill. Har alltid velat ha två hundar. Tyvärr har inte maken samma längtan :( Operation övertalning pågår ständigt så vi får väl se hur det går :)

Jag lånar hem hundar så fort jag får chansen och njuter i fulla drag av att ha två hundar till mitt förfogande :)

Här kommmer ett par bilder på Gizmo och hans lillebror Ayo.        

Varmt tack till er som lämnat kommentarer i tidigare inlägg. Det var skönt att få skriva av sig lite och att få svar av andra i samma situation.

Försöker att svara på era kommentarer men när jag klickar på "spara svar" så kommer en meddelande ruta...."svaret är nu borttaget?

Fast det är smärtsamt så känns det ändå skönt att få läsa era bloggar med, svårt att förklara men jag är säker på att ni förstår vad jag menar  :)

Tack än en gång till er som kommenterat.

Kram till er alla!

Ett år har gått sedan den fruktansvärda dagen.  Jag minns samtalet som det var igår. Det var min mor som ringde och jag anande direkt att något allvarligt hade hänt. Orden som jag sedan tog emot .........en fullständig chock. Jag ville inte tro det,det måste vara fel? Säg att det inte är så,snälla!

Men det var sant....en trafikolycka. Två unga pojkar 18 och 19 år hade krockat och omkommit bägge två. Den ena var min kusin.

Tiden efteråt och fram tills nu.....har fortfarand svårt att förstå. Tänker på föräldrarna och kompisarna som haft honom omkring sig dagligen. HUR tar man sig igenom en sådan sorg? Att varje dag,varje sekund hela tiden påminnas om det fruktansvärda som hänt.

Alla tusen tankar...om och varför.....

Det går inte en dag utan att jag tänker på det.

"jamen försök att inte tänka på det" Ja hur gör man då?? Hur stoppar man tankarna som tränger sig på ? Kan nån svara på det?

En rubrik i tidningen.....en dödsannons .....sådant man läst innan och tänkt "fy vad hemskt" När man själv blir drabbad, ja ingen som ej upplevt detta kan förstå.

Att inte kunna göra ett enda dugg för att få detta hemska ogjort.

Tankarna som kommer på kvällen....tankar på hur moster tar sig igenom detta mörker. Att mista sitt enda barn. Aldrig mer få krama om eller få en kram av sitt barn. Aldrig mer höra någon ropa mamma......Lr att se någon som liknar honom,en doft,en låt alla högtider och bemärkelsedagar....ja hela livet. Milda makter, det gör så ONT.

Många är föräldrar som mist sina barn och man kan ju inte sätta sig in i deras situation. Jag har själv tre pojkar , den äldste endast 9 månader yngre än min kusin....  

Det finns en bok som heter "När solen gick i moln" Om jag orkar ska jag läsa den. Där har föräldrar som mist sina barn skrivit om sina tankar och livet omkring en sådan här tragedi.

Kanske kan det på nåt sätt hjälpa andra föräldrar i samma situation att läsa om detta...jag hoppas det.

Var rädda om varandra därute,livet kan ändras på ett ögonblick.

"Den som säger att tiden läker alla sår,har ej upplevt en förlust så svår"

Äntligen har jag fått en   ny gateway så jag kan surfa ut och blogga =)

ILördags var vi ut och debuterade i spår. Sjukt nevös var jag,som aldrig tävlat spår innan. Blä tänkte jag....aldrig mer tävling. (Det gick över) 

Kl 8 drog vi till skogs och lade våra spår. Gizmo spårade kalas fint och hittade alla tre apporterna. Fullt betyg där 10-10

Gissa om jag var glad? Det var ju spåret jag var mest nervös för : )

Åter till klubbstugan för platsliggning......som gick åt pipan. Giz reste sig direkt och gick till mig.

På budföringen sprag han till mottagaren i full fart men på vägen tillbaka stannade han upp,nosade  och åt något som låg på backen innan han sprang tillbaka till mig.

Resten av lydnaden var lågvatten kan jag säga!

Bara flas och trams. Låste sig mot publiken och hundarna där och var totalt okoncentrerad. Dåliga betyg å nerdrag för pip.

Blev både förvånad och glad när prisutdelningen var och vi i allafall blev godkända =)

190,5 blev slutbetyget.

Det var hur kul som helst att tävla spår å jag längtar till våren tills vi ska ut igen. Under tiden bygger vi upp en stabilare grund att vila oss på :)

Idag har vi varit med Eddie och hans klass till vår fina Mulleskog. Var även med förra gången och det uppskattades mycket,både av små och stora.....för att inte tala om själva hunden.

"Ska vi leka kurragömma med Gizmo?" tjoade barnen i ett kör. Jodå...självklart....ungarna gömde sig å Gizmo letade...om å om igen :)

Jätteroligt att se hur både barnen och hunden trivdes.

Dagens insats var nog ändå,när ett av barnen,som är väldigt reserverad mot hundern ,både gömde sig och lät Gizmo äta godis ur  handen!!  Åhhh, barnet strålade av lycka och stolthet över sin bragd. Jag med ;)

Två timmar senare återvände vi hem trötta nöjda och glada. Jättekul att få vara med på Mulle tycker vi ;)

Igår var vi iväg till Borlänge och tävlade. Nervositeten var som vanligt stor och jag tror att jag smittar av mig på Gizmo :/

Vi har jobbat mycket med hans ljudande och på slutet har det gått riktigt bra.....så därför kändes det sådär när han pep sig igenom hela platsliggningen igår. 8 i betyg där kommentaren var "gnäll"

I övriga moment var det också något pip

Tandvisning 10. Där fick vi 7,5 i betyg först?? Då domaren ville tala med mig efteråt så fick jag såklart lov att ifrågasätta detta då Gizmo satt helt stilla på visningen.

"Men det var väl väldigt mycket stök" sa domaren.....som blandat ihop Giz med rottweilern innan som stökade en massa. Efter det ändrades betyget till en 10! =)

Pip i linförigheten och en mycket okoncentrerad sträcka (förbi pupliken) gav en 7: på linförigheten.

Läggandet...fint en 9:a...(ngt sent)

Inkallande 10

Ställande 9,5 (pip)

Apportering 7 (förare lägger in apporten ;)

Hopp ö hinder 9,5 (ngt snett sättande)

Helhet 8

Summa: 172 poäng. Det blev dessutom klassvinst(11 startande) och LP1!! Hurra!! :)

Nu lämnar vi klass ett och satsar på spår en tid framöver.....OCH träna massor på att få bort pipandet. Rackarns ljud säger jag!

Jäkligt stolt är jag iaf att Giz på sin fjärde tävling fixar LP.

VI fixar det.....jag fixar det....lilla jag som är så liten och orutinerad i tävlings sammanhang....åhhhh det käns skönt i hjärtat. Ett kvitto på att man kan...VI kan . Jag och Gizmo....Gizmo och jag   

En liten tid har förflutit mellan dessa bilder ;)